De orala sjukdomarna karies (hål i tänderna) och parodontit (tandköttsinflammation/tandlossning) är folksjukdomar. Uppföljning och utvärdering för att förbättra den orala hälsan och utveckla befintliga vårdmetoder inom allmäntandvården avseende karies och parodontit sker i mycket begränsad omfattning. Detta trots att sjukdomarna drabbar en stor del av befolkningen och stora resurser läggs på förebyggande, stödjande och reparativa vårdinsatser. Bristen på nationell utvärdering hämmar vårdutvecklingen i allmäntandvården. Behovet av uppföljning berör såväl offentligt som privat bedriven vård. Nationella riktlinjer för vuxentandvården finns sedan 2011.

Det saknas idag kunskap om hur stor andel av befolkningen som varje år undersöks och behandlas inom tandvården, och vilka undersöknings- och behandlingsåtgärder som tandvården utför (1, 2). Vårdgivarna, såväl beställare som utförarna av vården, har ett behov av att utvärdera och utveckla verksamheten för att uppnå bästa möjliga hälsa med optimalt anpassade resurser. Staten har intresse av att medborgarna erbjuds en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Även patienterna kommer i framtiden att i än högre grad än idag efterfråga resultaten i verksamheten.

Nationella kvalitetsregister är ett system för uppföljning och utvärdering av vården. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) stödjer ekonomiskt utvecklingen och drift av sådana register, varav det finns ett åttiotal inom hälso- och sjukvården.